Tonvikten i kognitiv beteendeterapi, KBT, ligger på samspelet mellan individen och omgivningen och mellan en individs tankar, beteenden och känslor. KBT har sin förankring i inlärningspsykologi, socialpsykologi och kognitionspsykologi.
Ordet beteende har inom KBT en bredare betydelse än det brukar ha. Ordet kognition avser allt som rör intellekt och kunskap.
Kognitiv beteendeterapi är en målorienterad och strukturerad behandlingsform som går ut på att förändra tankar och beteenden för att man ska kunna må bättre och uppnå sina mål. Man arbetar framför allt med fokus på nuet och framtiden. Insikt om sin historia och hur problemen uppstått är viktig, men oftast krävs också ett aktivt arbete för att åstadkomma en förändring av det problem man söker för.
Företag anordnar kostsamma heldagar och möten för att ändra beteenden. Man tar fram visioner, värdegrunder, målsättningar och verbala formuleringar, men ägnar knappt någon uppmärksamhet alls på hur man ska lyckas få fram de beteenden man vill ha.
Hur vi än försöker så kommer aldrig regler eller förhållningssätt vara tillräckliga orsaker till vad vi faktiskt gör, även om man gärna vill tro det.
Fortfarande är det så att vi inte kan tänka oss till en förändring i vårt beteende. Vi måste utgå från helt andra förutsättningar om vi ska få till en faktisk skillnad.
Vi är skapade att, till en del, ogilla förändringar, även om de är bra för oss. Fast vi ofta både vill och vet hur vi egentligen bör göra så är chanserna stora att vi fortsätter som tidigare.
En hållbar förändring av beteende fungerar därför ofta dåligt om man tror att enbart kunskap, tankar och vilja till förändring är tillräckligt för att det ska fungera.
Det som är avgörande, för varför vi gör det vi gör, är istället de direkta konsekvenser man får i faktiska situationer - varje dag.
Arbetar man systematiskt med dessa konsekvenser blir en önskvärd förändring mer möjlig att både uppnå och bibehålla.